Att inte be om hjälp
2012-03-30 - 11:11:13
Jag vet inte om det är ett "syndrom" hos många människor, eller om det bara är så att vi är för stolta.. Men att det ska vara så svårt att erkänna för andra, och allra minst sig själv, att man faktiskt kan behöva hjälp ibland. Man skäms över att säga att man mår dåligt, att man har en riktigt jävla depp period i sitt liv. Andra kan inte få den depp perioden att försvinna men de kanske kan underlätta den, få en att tänka på annat än hur jävla pissigt allt är? Men INGEN kan hjälpa till om de inte får hjälpa till.. Att det ska vara så svårt att våga säga -"Jag mår förjävligt". Det är ingenting konstigt med att man har ups and downs. Det har vi allihopa, men några av oss har helt enkelt svårare att medge att vi faktiskt mår dåligt. Jag är en av dem. Jag vill inte gärna belasta folk med hur jag verkligen mår, jag vill och kan inte alltid tala om vad som är fel då jag själv inte vet. Ibland behöver jag vara för mig själv, kan inte vara social på beställning och kan inte alltid ägna all min tid till andra. Måste helt enkelt få gå åt sidan, stänga av ljudet på telefon och bara vara Lisa. Få fundera över sånt jag "förträngt", och försöka lösa det med mig själv. Det kanske låter hemskt? Är det egoistiskt?
Det jag vill komma fram till är iaf den, gör inte samma misstag som jag. Svälj stoltheten och våga erkänna att livet inte är en dans på rosor och strålande sol varje dag.
Just nu är det en sån period för mig, så jag ber om ursäkt i förväg om jag kläcker ur mig nåt olämpligt eller ogenomtänkt. Det är inte min mening isånafall. Det är bara lite mycket för mig just nu.
Blir bättre nu när vi går mot ljusare tider, det är jag övertygad om.
Det jag vill komma fram till är iaf den, gör inte samma misstag som jag. Svälj stoltheten och våga erkänna att livet inte är en dans på rosor och strålande sol varje dag.
Just nu är det en sån period för mig, så jag ber om ursäkt i förväg om jag kläcker ur mig nåt olämpligt eller ogenomtänkt. Det är inte min mening isånafall. Det är bara lite mycket för mig just nu.
Blir bättre nu när vi går mot ljusare tider, det är jag övertygad om.
weeeei!
2012-03-22 - 06:13:00
6 kg! Woop woop! Sakta men säkert visar det minus på vågen. Dock mindre på kroppen, men just nu är jag bara fet nöjd att se nåt sorts resultat.
Framsteg
2012-03-14 - 13:02:42
Tänk, jag gör framsteg med vikten ändå. Trodde det var kört liksom.
Men, än är jag lååångt ifrån målet på -20 kg (allt är bättre än ett + på vågen)..
- 5,2 kg i morse!
Ingen kan vara gladare än jag!
"Bara" 15 kvar.
Ska bara göra klart för alla att jag inte NÖDVÄNDIGTVIS måste gå ner 20 kg, men gör jag det är jag mer än nöjd. Går jag "bara" ner 10 är det bra, 15 jätte bra, 20 HELT nöjd!
Heja heja!
Hoppet är det sista som lämnar kroppen.
Men, än är jag lååångt ifrån målet på -20 kg (allt är bättre än ett + på vågen)..
- 5,2 kg i morse!
Ingen kan vara gladare än jag!
"Bara" 15 kvar.
Ska bara göra klart för alla att jag inte NÖDVÄNDIGTVIS måste gå ner 20 kg, men gör jag det är jag mer än nöjd. Går jag "bara" ner 10 är det bra, 15 jätte bra, 20 HELT nöjd!
Heja heja!
Hoppet är det sista som lämnar kroppen.
bekräftelse
2012-03-13 - 22:44:27
Idag fick jag bekräftat att Eddie har någon som ser till honom ibland, och att få veta det gjorde mig så glad! Det går inte att få tillbaka det som varit men drömmarna finns alltid kvar.
-"oroa er inte, jag mår bra nu".
Underbara vän, du fattas mig!
Inköp till våren
2012-03-05 - 21:39:23
Jag hittade en galondress till Eddie idag som jag ÖNSKA att jag hade råd att köpa just precis nu, men om jag väntar ett tag kanske. Den var så häftig, var ett sånt där typiskt "måste ha" moment när jag såg den. Love it!
Känns som hela vårt hem håller på att falla i bitar. Stolar, matbord, tv, min dator, sofforna. Utrymmet börjar bli knappt och paniken kryper över mig. Det vore fantastiskt att ha ett hus, men.. Jag måste erkänna att det börjar kännas "dumt" att skaffa ett hus här med tanke på hur situationen ser ut för Dorotea. Känner inte ett behov av att bo någon annanstans heller, men det är just det där med osäkerheten. Det är ett underbart ställe för Eddie att växa upp på, och om han känner att han vill "ge sig iväg" när han blir äldre, så finns det ju möjlighet att göra det. Sen måste jag ju faktiskt erkänna att det är svårt att lämna familjen man har här. Har alltid haft dem nära, och tanken på att inte längre ha det känns jobbig! Både min och Thomas familj finns på nära håll, vill att Eddie ska ha en chans att träffa dem som han gör nu. Ja, än bor vi kvar, dock väldigt trångt!
Annars lever vi och mår. Lite förkylning och feber men annars rullar allt på. Vi jobbar, Eddie är hos dagamman, umgås sällan hela familjen. Jag och Thomas räknade ut att vi är lediga EN HEL DAG tillsammans under hela Mars månad. Den ni. Inte så häftigt alla gånger.
Vad har ni haft för er sen sist vi hördes?
Känns som hela vårt hem håller på att falla i bitar. Stolar, matbord, tv, min dator, sofforna. Utrymmet börjar bli knappt och paniken kryper över mig. Det vore fantastiskt att ha ett hus, men.. Jag måste erkänna att det börjar kännas "dumt" att skaffa ett hus här med tanke på hur situationen ser ut för Dorotea. Känner inte ett behov av att bo någon annanstans heller, men det är just det där med osäkerheten. Det är ett underbart ställe för Eddie att växa upp på, och om han känner att han vill "ge sig iväg" när han blir äldre, så finns det ju möjlighet att göra det. Sen måste jag ju faktiskt erkänna att det är svårt att lämna familjen man har här. Har alltid haft dem nära, och tanken på att inte längre ha det känns jobbig! Både min och Thomas familj finns på nära håll, vill att Eddie ska ha en chans att träffa dem som han gör nu. Ja, än bor vi kvar, dock väldigt trångt!
Annars lever vi och mår. Lite förkylning och feber men annars rullar allt på. Vi jobbar, Eddie är hos dagamman, umgås sällan hela familjen. Jag och Thomas räknade ut att vi är lediga EN HEL DAG tillsammans under hela Mars månad. Den ni. Inte så häftigt alla gånger.
Vad har ni haft för er sen sist vi hördes?
